Funderar vidare på bästa farmor Marit och inser att jag bär på väv- och textilarvet som ingen egentligen har berättat för mig särskilt mycket om. När jag tänker och letar i mitt minne så förstår jag att hon gjorde väldigt mycket under sin levnad av textilt arbete, men innanför hemmets väggar. Som tur är så finns kroppsminnen kvar i mig.  De kom till medan jag vistades hos farmor & farfar tillsammans med min knappt 2 år äldre syster under längre perioder när vi var små. Jag är glad att kroppsminnena finns, då finns farmor kärt levande inom mig, fortfarande. Känslan i mig hur det var att röra sig i det stora huset lever kvar i min kropp. 52 år har förvisso gått men i övre hallen fanns en väggfast soffa klädd med ett gulorange tyg, kanske var det munkabälte. Kliade gjorde det att sitta där och det var nog lite Karin Larsson över det hela, eller så är min bild färgad. Jag minns ändå!
Det var alldeles i början av 1960-talet som vi bodde hos farmor och farfar och ibland gick farmor iväg till en vävstuga som det känns som om jag var med henne till. Jag har i alla fall en inre bild av vilken väg vi gick men väl där vet jag ingenting om. Jag vet att hon har vävt tyget till en Karl Johansmöbel som fanns i hennes hem. Idag finns några stolar ur möblemanget hos min dotter och jag kan fortfarande sitta på tyget och minnas och kroka fast min kärlek till det textila – och farmor.

Farmor inte bara vävde, jag undrar hur många lakan, örngott och handdukar hon har broderat monogram på.
Mamma fick massor av sitt linneförråd broderat av farmor långt in på 70-talet. Först var det bröllopslakanen sen rullade det på. Kanske inte heller farmor kunde sitta utan något för händerna för många jular har vi tagit emot sköna yllesockar också.

Vackert blev det i alla fall och frågan är om jag har hjärta att väva mattor av hennes handbroderade lakan. Marits egna kommer jag att behålla som det är för hon har ju samma initialer som jag.

————————————————————————————- 2(100)
Annonser

5 reaktioner på ”vävarv

  1. Innan jag använder de gamla lakanen med monogram så klipper jag bort monogrammet med 5-10cm omkrets. Dess använder jag sen till mina textilkort. De blir som ett minne att ha kvar. Man kan även sy in dem i små kuddar. Jättekul att jobba med dessa tillsammans med andra tyger. Lycka till med dina trasor till vävningen./malin

    Gilla

  2. Detta fantastiska kvinnoarv som vi har med oss, jag har också det hemifrån. Jag resonerade lite med min man om hur hans mor Toras arbete värderades. Hon drev en relativt stor gård i Norrland tillsammans med sin man. Managerade stor familj och makens ogifta bröder. Var skicklig i att väva, sticka och brodera. Och det var nog så att det som ändå värderades mest var jakten, fisket och att expandera genom att bygga. Inte kvinnogörat, det skulle liksom bara finnas där, hinnas med vid sidan om alla andra bestyr. Så mycket historia kring detta vi skulle behöva omvärdera, på samma tema som DN:s artikel häromdagen: http://www.dn.se/debatt/vit-flack-i-historiebockerna-det-var-kvinnor-som-styrde/

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s